Äldre artiklar
Romansen är kvintessensen av ord och ton, men hur skapar vi utrymme för konstarten?!
26 december 2012
Mitt livs första romans var - förutom den med prästens pojke! - en tonsättning av Karlfeldts Jungfru Maria. Jag märkte att det gick att färga tonen med vokalers och konsonanters hjälp! Romansen blev favoritrepertoaren. Häftigt, kort och intensivt, sällan mer än tre-fyra minuter. Snabb tanke och känsla, vital artikulation, varje ton betyder något. Instrumentalstämman går inte att ersätta med något "komp".
Romansen är ibland en krävande konstart för musiker och publik. Det är viktigt att göra texten hörbar - vi sjunger ju med stor volym (stort akustiskt rum) även om vi inte sjunger starkt, och klangen tar lätt överhand över språkljuden. Ofta är romanserna sångtekniskt intrikata. I nyskriven musik finns utmanande melodislingor som tar tid att smälta, men har man väl uthålligheten, så framträder välsignade ögonblick av musikalisk logik!
På tyska, där språkkunskaperna inte är så allmänna i dag, har vi en jätterepertoar. Men också på popspråket engelska finns en storslagen repertoar, inte minst amerikansk, som borde spridas mer allmänt-
Romansen är inte en högljudd konstart - musiker och publik behöver en lyhördhet som har svårt att ta plats i dagens ständiga brus. Intresset för poesi och diktning är generellt sett lågt. Unga sångare i dag tar sig inte tid att tränga in i romansrepertoaren då de ändå inte kan leva på romanssång. Arrangörer vågar inte ta den ekonomiska risken med en så "smal" konsert.
Romansen lever nu en oförtjänt undanskymd tillvaro. Det fanns perioder av större uppmärksamhet då varje konserthus hade en romansserie på programmet och sångare regelbundet fick göra inspelningar för Musikradion/P2.
Under 1980-talet samlades en grupp romansentusiaster till ett Romansforum där man kunde bli medlem. Dorothy Irving tillsammans med Axel Helmer påbörjade t ex en inventering av den Nordiska Romansen. Arbetet koncentrerades sedan till 25 svenska romanser. Tyvärr avled Axel Helmer och arbetet ligger oavslutat.
På 2000-talet drevs Ordet&Tonen med undertecknad som projektledare under Kammarmusikförbundet med seminarier, stipendier och Romansmaror. Uppdraget var att slå ett slag för romanskonsten och att inspirera Kammarmusikförbundets arrangörer till att ordna flera romansaftnar. Se http://www.ordetochtonen.se
Under samma period uppstod Projektet Sopranos med bl a pianisten Matti Hirvonen som med stor framgång arrangerade romanskonserter under ett par års tid i Stockholm.
En av slutsatserna under Ordet&Tonen blev att det inte finns någon "kris" inom själva romanskonsten. Gensvaret bland sångare, instrumentalister, tonsättare, skådespelare, barn och unga är över förväntan! Krisen verkar bestå i förutfattade meningar och fördomar utanför själva musiken...
Nätverk som detta Romansforum behövs och jag hoppas att vi alla romansentusiaster kan länka till varandra - bokstavligt och bildligt - för att exponera romansen!
Av: Margareta Jonth, sångerska
http://www.margaretajonth.com